Gör hårtransplantation ont?

Gör hårtransplantation ont? Det är frågan de flesta ställer sig innan de bokar. Du vill veta hur det känns, inte bara hur det går till.

Kort svar: Själva hårtransplantationen gör inte ont. Den utförs under lokalbedövning, så smärtkänslan i hårbotten kopplas bort medan du är vaken. Det som kan kännas är bedövningssticken i början, och en molande ömhet i nacken när bedövningen släpper på kvällen.

Här går vi igenom vad du faktiskt känner, från första sprutan till de första dagarna hemma. Hur dagen är upplagd steg för steg finns på sidan om hur en hårtransplantation går till. Medicinska komplikationer hör hemma i guiden om hårtransplantation risker.

Gör hårtransplantation ont under ingreppet?

När bedövningen har tagit känner du ingen smärta. Känseln för beröring och tryck försvinner däremot inte helt. Du märker att teamet arbetar, att instrument vidrör huvudet och att det uppstår ett visst tryck, men utan att det gör ont.

De flesta beskriver dagen som överraskande odramatisk. Ett ingrepp där flera tusen grafts flyttas tar oftast 5–8 timmar. Under tiden kan du lyssna på musik eller en podd, titta på film eller slumra. Den vanligaste utmaningen är att ligga stilla länge, inte smärta från hårbotten.

Såhär brukar patienterna beskriva de olika faserna. Siffrorna är ungefärliga, inte ett löfte om hur just du kommer att känna:

Lokalbedövningen, det enda momentet som sticker

Det enda som kan kännas under en hårtransplantation är de första minuterna, när bedövningen läggs. Givarområdet i bakhuvudet och bakom öronen är stort, så vi lägger bedövningen i steg. Målet är att själva sticken ska kännas så lite som möjligt.

Bedövningen i tre steg

Steg 1: en mycket tunn nål först. Vi börjar med en ytlig bedövning av huden i givarområdet, med en nål lika tunn som en insulinnål. Den domnar huden innan den mer omfattande bedövningen läggs.

Steg 2: bedövning av hela uttagsområdet. När den första bedövningen har börjat verka fördelar vi bedövningen successivt över det planerade givarområdet: bakre delen av hårbotten och vid behov området bakom öronen. Injektionerna läggs då i hud som redan har domnat. Vi arbetar i etapper och kontrollerar hela tiden att effekten räcker.

Steg 3: kontroll innan uttaget börjar. Innan den första graften tas ut kontrollerar vi att givarområdet är ordentligt bedövat. Känner du fortfarande ömhet eller obehag någonstans kompletterar vi just där. Vi ger alltså inte extra bedövning rutinmässigt där den inte behövs.

Mottagarområdet, där håret ska sättas, bedövas senare under dagen, också med tunna nålar. Mängd och område anpassas alltid efter behandlingen och efter dig.

Hur känns bedövningssprutan?

De flesta beskriver det första sticket som snabbt, följt av en svidande eller spännande känsla i huden i några sekunder upp till någon minut. De följande injektionerna läggs i hud som redan har domnat och känns därför tydligt mindre, eller inte alls. Hela momentet tar vanligtvis två till fem minuter per zon.

Efter den första bedövningen läggs en vätska under huden, tumescens, en blandning av saltlösning, lokalbedövning och adrenalin. Den spänner ut vävnaden, minskar blödning och gör arbetet mer precist. Det känns inte som ett stick, utan som ett stramande tryck över skallen en kort stund.

Varför lokalbedövning och inte narkos?

En hårtransplantation är ett ytligt mikrokirurgiskt ingrepp i hudens övre skikt. Generell narkos belastar hjärta och andning, kräver narkosteam och förlänger återhämtningen. Lokalbedövning ger den smärtfrihet som behövs, utan att du behöver sövas. Du går hem samma dag.

Känner du stark oro för nålar eller för själva dagen finns möjlighet till ett milt lugnande läkemedel på plats, efter medicinsk bedömning. Säg till redan vid konsultationen om du vet att du är nålrädd.

Under ingreppet, vibrationer, inte smärta

När bedövningen sitter är hårbotten avstängd för smärta. Då börjar det egentliga arbetet.

När hårsäckarna tas ut

Från givarområdet i bakhuvudet plockas hårsäckarna en och en med mikropunchar på 0,6–0,9 mm. Mindre verktyg ger mindre sår, snabbare läkning och ofta mindre ömhet efteråt. Läs mer om FUE-metoden.

Du ligger oftast bekvämt på mage eller sida. Det du känner är vibrationer och lätta beröringar, ungefär som en elektrisk tandborste mot hårbotten, inte smärta.

När graftsen placeras

När hårsäckarna är kontrollerade förbereds mottagarområdet. Vid behov fylls bedövningen på så att området förblir smärtfritt. Kirurgen öppnar mikrokanaler i rätt vinkel och riktning och placerar graftsen. Du sitter tillbakalutad. Tryck och beröring, inget mer.

DHI bedövas på samma sätt. Skillnaden sitter i hur graftsen sätts in, inte i hur det känns.

Hur känns det efteråt, dag för dag

När du åker hem sitter bedövningen fortfarande. Den släpper vanligtvis efter fyra till sex timmar. Då börjar känseln komma tillbaka, och med den en ömhet som är förväntad, inte ett tecken på att något gått fel.

Första dygnet

När bedövningen avtar blir bakhuvudet oftast ömt, bultande eller spänt. Många liknar det vid mild solsveda eller träningsvärk i hårbotten. Det är sällan skarpt. Ta de smärtstillande tabletterna enligt den ordination du fått, innan bedövningen släppt helt. Då ligger du steget före.

Sov med huvudet högt och nackkudde de första nätterna. Det minskar svullnad och skyddar de nya hårsäckarna mot kudden. Exakt hur du ska sova och tvätta finns i eftervårdsguiden.

Dag 2–4

Ömheten klingar oftast av inom ett par dygn. Kvar kan en spänd känsla bli. Vätskan som använts under ingreppet vandrar nedåt, så svullnad i pannan och runt ögonen är vanlig runt dag två till tre. Svullnaden gör sällan ont. Den ser dramatiskt ut, men går över av sig själv på några dagar.

Dag 5–10

Nu har smärtan i regel släppt. I stället kommer klåda. Tusentals mikrosnitt läker och bildar små skorpor. Klåda är ett tecken på att huden gör sitt jobb, inte på infektion.

Klia inte med naglarna. Då riskerar du att rycka loss grafts som ännu inte sitter fast. Lotion och schampo i eftervårdspaketet mjukar upp skorporna så att de kan falla av utan att du river.

Vecka 2 och framåt

Efter cirka tio dagar har skorporna tvättats bort och hårsäckarna sitter säkrare. Många känner då nedsatt känsel eller ett pirr i delar av hårbotten. Ytliga känselnerver har påverkats mikroskopiskt. Känseln kommer tillbaka successivt, från några veckor upp till ett par månader.

När nya strån börjar titta fram efter två till fyra månader kan små, ytliga knottror uppstå kring enstaka hårsäckar. De kan kännas lätt ömma och går oftast över. Läs mer i artikeln om follikulit i hårbotten.

Kraftig, tilltagande smärta, feber, växande rodnad eller gul vätska är däremot inte normal ömhet. Då kontaktar du oss. Skillnaden mellan förväntad läkning och varningssignaler går vi igenom under ovanliga komplikationer och biverkningar.

Vad påverkar hur du upplever det

Två personer kan sitta i samma stol och beskriva dagen olika. Det beror bland annat på:

• Din smärttröskel. Samma nålstick kan kännas marginellt för en och tydligare för en annan.
• Spänning. Om du håller nacke och käke hårt av nervositet ökar känsligheten. Långsam andning och att säga till när du behöver en paus gör skillnad.
• Verktygen. Punchar på 0,6–0,9 mm ger mindre sår än äldre, grövre instrument, och ofta mindre ömhet efteråt.
• Hur du tar hand om de första dygnen. Sovställning, smärtstillande i tid och att låta hårbotten vara i fred minskar onödig ömhet. Detaljerna får du i eftervården.

Så gör du dagen mer bekväm

Några enkla val räcker långt:

1. Kläder som knäpps eller har dragkedja, så att du inte drar något över huvudet när du går hem.
2. Ordentlig frukost. Stabilt blodsocker gör det lättare att sitta stilla och ta bedövningen lugnt.
3. Smärtstillande enligt ordination första kvällen, innan bedövningen släppt.
4. Huvudet högt de första nätterna, med den nackkudde du får med.
5. Händerna borta från hårbotten de första tio dagarna. Låt skorporna vara.

Vill du se hur operationsdagen ser ut i praktiken, börja med processen steg för steg. Har du fortfarande frågor om hur det känns är det precis sådant vi går igenom på en kostnadsfri konsultation.

Texten är endast i informationssyfte. För medicinsk rådgivning eller diagnos, konsultera en kvalificerad yrkesperson.